SENIORNET DANDERYDS BILDANDE
2017-02-06 Solveig Engdahl
1996 skapades SeniorNet Sweden efter förebild från USA. En av grundarna var Tomas Ohlin. Jag kände Tomas ytligt från tidigt 60-tal då han spelade i Blåsorkestern Kårsdraget (Stockholms Universitets studentorkester) vilket också min bror gjorde.
Tomas hade studerat vid KTH och var pionjär på IT-området. Jag hade ända sedan 60talets slut jobbat med datorisering i sjukvården och sågs också som ett slags pionjär. Vi kom att några gånger tala om våra gemensamma upplevelser, hans från den akademiska världen, jag som långvägare med ’hands on’ i verksamheten. Därför följde jag intresserat vad som skrevs om SeniorNet.
Jag minns inte nu hur jag fick reda på att det skulle vara ett möte i biblioteket vid Djursholms torg i slutet på 90-talet – men jag gick dit. Där var ett tjugotal personer och en representant från
SeniorNet som talade om vad som krävdes för att bilda en lokal klubb. En interimistisk arbetsgrupp utsågs för att komma vidare. Berit Zethreaus och jag ingick. Andra var Brita Rennerfeldt, Ulla Drakenberg, Sölve Hultberg m fl som alla tyvärr inte lever längre.
Vi hade möten hemma hos varandra och diskuterade under mer eller mindre högljudda former hur vi skulle arbeta, ordna lokaler, finansiering, utrustning, teknik osv. Vi talade med politiker och många andra potentiella bidragsgivare. Till slut bildades formellt SeniorNet Danderyd (SnD) den 20 jan 2000 med Brita Rennerfeldt som första ordförande.
Första möjlighet till surfträffar fick vi genom Media IT skolan på Vendevägen, de hade persondatorer vi fick använda. Därefter blev det vuxenskolans lokaler vid Nora Torg. Sedan Sätraängsvägen nära Röda korsets Kupan där vi fick samutnyttja lokaler med Mörbygårdens vänner och med kommunens stöd.
Jag var handledare och höll föredrag om vad man kunde använda datorer till, vilken nytta de kunde göra samt skrev en del material om internet mm. Irriterade de andra med att anse tekniken vara underordnad – det var användarnyttan jag fokuserade på. Berit slet med tekniken, att fixa program. Att få internetkopplingar och programvaror att fungera. Utan Berit hade inget SnD funnits.
Vi var verksamma på många platser runt om i kommunen. SeniorNet Sweden organiserade en nationell årlig surfdag där vi ansvarade för Danderyd. Jag kommer ihåg att vi var på posten vid Djursholms torg, där jag framförde åsikten att det snart inte skulle finnas postkontor som tidigare.
Till mångas stora förtret – inte minst den befintliga personalens.
Som handledare ställde många erfarna användare upp, engagemanget spred sig. Många av våra surfvärdar växte med uppgiften och blev väldigt duktiga. Budskapet till dem var ”gör så gott du kan och fråga om du inte kan”. Vi hade också Eila som surfvärdinna.
Efter ett par år tröttnade jag på att vara handledare. Tiden räckte inte till, jag var fortfarande yrkesverksam. Jag valdes in i stora SeniorNets styrelse men upptäckte snart vi hade olika ambitionsnivåer om hur fort fram man kunde gå. Jag slutade efter bara ett år. Hade det inte varit för det 10-årsjubileum som SnD firade och bjöd in oss som var med från början till, hade jag inte varit med idag. Blev övertalad komma tillbaka och från 2011 är jag aktiv igen men nu bara som adjungerad i Styrelsen, bollplank och föredragshållare.
Jag har alltid sett datorn och tekniken som verktyg i vardagen. Jag anser SnD behövs ännu mer nu – så att alerta och orädda seniorer kan ta till sig dagens digitalisering och gå vidare i rätt riktning. Det vi har av livserfarenhet och visdom behöver integreras. Åldersdiskrimineringen i Sverige måste brytas. Vi kan!
Digitaliseringen innebär möjligheter för våra resterande liv. Och ska då ske på våra villkor.
Lämna ett svar